|
Kriminalmytologi:
Det var alltså en kompis till mig som blev utsatt för
väpnat rån.
Eller, ja, kompis vet jag nu inte, men bekant.
En bekant - det är ju inte vem som helst som blir utsatt
för sånt ju.
Hur som helst, han var på väg hem från krogen
en kväll när en maskerad kvinna kom ifatt honom bakifrån,
tryckte en pistol i ryggen på honom och sa:
- Pengarna eller livet. Så han gav henne sin plånbok
då.
Hon blev fast sen och det blev rättegång och grejer.
Ja, alltså, det är ju säkert inget fel på
honom, egentligen, men, jag menar, det är ju faktiskt ett
par små saker man undrar över, faktiskt.
Jag menar, för det första:
Vad i all sin dar gjorde han ute vid den tiden på natten!
Alltså, halv ett på natten, mitt i centrala Stockholm!
Jag menar, lite får han ju faktiskt skylla sig själv
också, va.
För det andra måste man ju säga att han var
minst
sagt utmanande klädd, alltså. Kritstrecksrandig kostym
och slips och blanka skor,
jag menar, vem som helst kunde ju se att han hade en plånbok,
man behöver nu faktiskt inte gå runt och skylta med
det på det där sättet! Men så gick det
ju som det gick också, ju.
Och för det tredje: Varför gjorde han inget motstånd?
Va?
Okay, pistol i ryggen säger ni, men det visade sig senare
att det bara
var en vattenpistol! Hon hade inte alls haft för avsikt
att skjuta honom
eller någonting, men han lämnar villigt ifrån
sig plånboken, sådär bara,
utan vidare!
Allt detta visar faktiskt mer än tydligt att han egentligen
ville det själv.
Och det är ju inte så konstigt - alla människor
har ju ett naturligt behov av att ge.
Och speciellt män, jag menar, så har det ju varit
ända från stenåldern
att mannen har ett naturligt behov av att försörja
en kvinna.
Dessutom framkom det vid rättegången en hel rad
förmildrande
omständigheter som gjorde att straffet sänktes:
För det första hade kvinnans försvarsadvokat
kallat in
några av hans kompisar som skulle vittna om hans karaktär.
Han hade nämligen under kvällen vid flera tillfällen
setts
bjuda sina vänner på drinkar. Fullständigt strödde
pengar
omkring sig, gjorde han. Och det säger ju en hel del
om hans karaktär, jag menar, han är sån, helt
enkelt.
För det andra så hade hon ju varit på samma
krog då,
och sett honom bjuda runt sig sådär. Och sen så
gjorde han
ju som sagt inget motstånd sen heller. Alltså, hur
i all världen
skulle hon plötsligt kunna förstå att han som
verkat så positiv
hela kvällen sedan plötsligt inte ville?
Ja, och sedan tog det hela ju inte så lång tid
heller,
han hann ju egentligen inte lida särskilt mycket.
Försvarsadvokaten hade också kallat in en psykologisk
expert som kunde vittna om en av de
grundläggande biologiska skillnaderna mellan kvinnor och
män:
Det är nämligen så att kvinnor helt enkelt
behöver mer pengar än män
- de har större pengadrift, som det heter på fackspråk.
Jag menar, kvinnor ska ha till smink, mensskydd och behå,
så är det bara, helt enkelt.
Jaja. Så det slutade med att hon frikändes, såklart.
Lyckligtvis, får man ju säga.
Jag menar, någon rättvisa måste det ju ändå
finnas här i världen.
Text:okänd
|